Vad är då vetenskap? Ett kort försök till definition

Vad innebär det att bedriva vetenskap?

I flera inlägg har jag utgjutit mig över olika företeelser som inte definierar något som vetenskapligt eller ej. I och för sig hör dessa företeelser nära samman med det akademiska sättet att strukturera och kommunicera vetenskap. Men dessa företeelser är alltså inte – i mitt tycke – det som avgör om något är vetenskapligt eller ej.

I mitt tycke så är vetenskap ett sätt att försöka förstå världen. Det finns ju emellertid flera andra sätt att försöka förstå världen än det vetenskapliga.
Ett sätt är olika typer av religiösa tolkningar av världen. Dessa lämnas härmed där hän.
Vidare har vi det vardagliga nästan ständigt pågående sättet att försöka förstå och hantera världen runt omkring som utgör en av grundpelarna i homo sapiens essens – genom vår blotta existens och vårt behov av överlevnad tar vi in och strukturerar information om världen, i långa stycken omedvetet, för att klara vår tillvaro och lära av våra erfarenheter. Detta kan kanske enklast benämnas som just erfarenhetsbaserad kunskap, även om grunder för den i mångt och mycket är genetiskt (att lära av våra erfarenheter är inget som vi kan välja att lära oss eller inte utan är en medfödd förmåga, som i och för sig kan tränas och förfinas).
Den erfarenhetsbaserade kunskapen är emellertid inte helt tillförlitlig och inte tillräcklig för mer avancerad förståelse av vår omvärld och det är här den vetenskapliga kunskapen tar vid. Denna bygger på vår förmåga till erfarenhetsbaserad kunskap, den är alltså inte väsensskild från erfarenhetskunskapen utan skillnaden är en gradskillnad snarare än en artskillnad. Den vetenskapliga kunskapen är dock mer strukturerad, formaliserad och systematisk i akt och mening att göra kunskapen mer sannolikt sann. En vetenskaplig utsaga måste som tidigare påpekats vara möjlig att falsifiera. Vidare måste de fakta som kunskapen bygger på och de sätt på vilket kunskapsinhämtningen gått (metoden) till vara öppet redovisad och möjlig för andra att undersöka och replikera.

Förutom ovanstående så är grunden för det vetenskapliga hantverket följande tre aspekter:
1) Att beskriva ett fenomen – till exempel en bergart, en molekyl, en organism, ett organ, ett historisk skeende, en mellanmänsklig aktivitet, en organisation, en text mm mm. Både logiskt och praktiskt sett så kommer detta steg före nästa, vilket är;
2) Att förklara ett fenomen – hur bildades bergarten? hur fungerar molekylen? hur har organismen och organet utvecklats? Vilka faktorer gjorde att det historiska skeendet blev just på detta vis och vad kan vi eventuellt lära av detta? Etc. Samt:
3) Logik-matematik – logiken och matematiken är båda fenomen i sin egen rätt och centrala aspekter av de två ovanstående. Inom naturvetenskapen är det matematikens språk som i mångt och mycket hjälper oss att genomföra både 1) och 2). Så väl 1) som 2) måste även inom övriga vetenskaper vara logiskt konsistenta för att någon kunskap ska kunna skapas.

Steg 1) och 2) är förvisso möjliga att logiskt skilja från varandra men i praktiken går de ofta ihop och vår beskrivning av en företeelse innehåller nästan alltid någon aspekt av förklaring – all ny kunskap bygger ju på tidigare kunskap som i sin tur delvis utgörs av förklaringar som anses accepterade. Kunskapen är ju som bekant kumulativ.  

Att så noga som möjligt beskriva en utdöd organism, en historisk händelse eller en hoper stjärnor och planeter är alltså det första steget i den vetenskapliga processen. Detta är ett vetenskapligt värv helt i sin egen rätt och kräver inte att det också görs försök till förklaringar. Emellertid är det nog ofta så att vi gärna vill skaffa oss ytterligare kunskap genom att försöka förklara Hur och Varför saker blev som det blev och fungerar som de fungerar men detta steg kräver så klart en tillräckligt god förståelse för de ingående fenomenen – att inte ha något så när goda beskrivningar av stjärnorna och planeternas massor och lägen mm gör det mycket svårt att gå vidare och försöka förklara varför de rör sig som de gör…

För att sammanfatta:

Vetenskaplig kunskap är en strukturerad och systematiskt genomför process som öppet redovisar vilka fakta den bygger på och hur genomförandet har gått till. Vidare måste det alltid vara möjligt att falsifiera en vetenskaplig utsaga. De vetenskapliga utsagorna måste följa logiska (ibland matematiska) regler och de handlar om att i första skedet beskriva fenomen och i andra skedet förklara hur och varför.

Detta vill jag hävda är grunder för all vetenskaplig förståelse av världen. När vi sedan går vidare längs vetenskapens olika grenar så finns det olika typer av metoder som är avpassade för respektive typ av vetenskap. Detta är en nog så viktig fråga att avhandla men just nu kommer jag inte att gå vidare in på detta. Jag vill hävda att det ofta hänvisas till ”Den vetenskapliga metoden” var med man då avser den teoretiska fysikens sätt att genom experiment avgöra om en hypotes tycks vara sannolikt sann eller inte. Detta vill jag hävda är en inskränkt syn på vetenskap och vetenskaplig metod. Olika aspekter av vår verklighet kräver olika typer av metoder för att undersökas. Men alla försök att skapa vetenskaplig kunskap om världen bygger i min mening på det jag ovan försökt beskriva.