lördag 19 december 2015

Vetenskapliga frågor

Finns det vetenskapliga frågor?
Eller för att uttrycka det mer utförligt: finns det på ett eller annat sätt egenskaper hos vissa frågor som göra dessa mer vetenskapliga i jämförelse med andra frågor, och i vad består i så fall dessa egenskaper?


Det korta svaret på första frågan, som också besvarar den andra, är i mitt tycke: Nej!
Det är på inget vis så att frågor av olika slag avgör om något är mer eller mindre vetenskapligt. Det som avgör om något är vetenskapligt eller inte är svaret.

Om man vänder på det: hur skulle en fråga kunna vara mer eller mindre vetenskaplig? Det är en fråga som jag absolut inte kan besvara. Jag förstår inte hur själva frågan kan vara vetenskaplig - men om det finns någon "där ute" som anser att det är så och kan argumentera för detta vore jag ytterst tacksam att få ta del av detta.

Att det finns bättre och sämre frågor är däremot höljt över varje tvivel.
I grunden handlar alla frågor, vetenskapligt motiverade liksom andra, om När, Var, Hur och Varför? Men på detta följer att en fråga kan vara bättre eller sämre relaterat till det material (den empiri) som kan/ska besvara frågan och att frågor kan vara mer eller mindre relevanta eller viktiga (av en eller annan anledning).

Frågor kan alltså passa materialet mer eller mindre och i olika människors ögon vara mer eller mindre viktiga eller påkallade. Men frågan i sig är varken vetenskaplig eller ovetenskaplig; en fråga är en fråga. Men svaret på fråga kan alltså vara vetenskapligt eller inte, alltså att svaret måste uppfylla kriterier för vetenskaplighet.

Med detta kan man så klart mena en hel massa saker, men jag vill hävda att grunden för varje vetenskapligt svar måste vara att det är möjligt att falsifiera[1]. Denna idé har jag självklart hämtat från Karl Popper och jag håller detta för att vara det grundläggande och avgörande kriterier för vad som är, eller inte är, vetenskapligt. Det kan vara så att man för tillfället (eller för all framtid) inte kan falsifiera en utsaga, och i så fall håller vi (tills vidare) denna utsaga för att vara sann. Men det måste vara möjligt att falsifiera utsagan.
Ett svar som inte är möjligt att falsifiera hör hemma inom övertygelserna och trons sfär. En klassisk utsaga som hör hemma inom trons sfär är så klart frågan om Guds (eller gudars eller andra övernaturliga väsens) existens
[2]. Andra utsagor som inte går att falsifiera är olika typer av tautologier (cirkelbevis). Utsagor likt följande: alla levande hästar är antingen högre eller lägre än 1 meter i mankhöjd.[3]

Av detta följer att de flesta frågor vi ställer oss skulle kunna få vetenskapliga svar. För de flesta frågor gäller dock att vi, av praktiska och andra orsaker, tills vidare får nöja oss med preliminära svar som är mer eller mindre grundare på erfarenhet och/eller övertygelse.

Grunden för att ett svar ska vara vetenskapligt är alltså att det ska vara möjligt att falsifiera det. Detta är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor. Utan att fördjupa oss i Popper och hans omfattande skriftställning ska det bara nämnas att han (bland annat) menade att man som vetenskaplig metod borde framkasta olika typer av förklaringar varefter man sedan skulle övergå till att försöka falsifiera dessa. Kommer man sedan till en punkt där man inte kan falsifiera en utsaga så måste vi då hålla den för, preliminärt, sann. Det finns inte något principiellt fel med denna metod men jag tror ändå att vi kan konstatera att det vetenskapliga arbetet sällan går till på detta sätt.
Jag kommer att i senare inlägg utveckla mina tankar om olika vetenskapliga metoder så just nu ska vi inte fördjupa oss i detta. Men för att knyta ihop säcken kan vi ändå konstatera att man i praktiken faktiskt försöker samla (olika typer av) bevis för att det man tror är sant alternativt att man ställer upp flera hypoteser för att sedan undersöka vilken av dessa som man kan hitta mest stöd för.

För att avsluta med en upprepning: Det som avgör om en utsaga är vetenskapligt eller ej är frågans svar, inte själva frågan. Frågan kan dock självfallet vara bättre eller sämre. Huruvida svaret är vetenskapligt eller ej avgörs för det första av att utsagan ska vara möjlig att falsifiera. Men på detta måste man bygga en rimlig metod – men ”till frågan om metoden”[4] ska jag få be att återkomma.




[1] Falsifiera = att visa att något är falskt. Karl Popper menade att det är strikt omöjligt att bevisa att något är sant. Det spelar ingen roll hur många exempel man än radar upp eftersom det räcker med ett exempel på motsatsen för att påståendet ska vara falsifierat. Detta gäller för utsagor av typen; alla hundar har fyra ben. Antigen är detta en definition, och då är ett djur som tycks vara en hund men som har fler eller färre ben än fyra inte en hund. Eller så är det ett försök till en empirisk utsaga och då räcker det med ett exempel för att falsifiera utsagan. Man kan exemplifiera detta med historien om Russels induktiva kalkon: Kalkonen fick mat varje dag klockan 09.30. Varje morgon var kalkonen hungrig och såg fram emot vad som komma skulle och eftersom maten alltid kom med strikt regelbundenhet kände sig kalkonen lugn och tänkte att ”snart får jag dagens mat och det ska bli gott”. Döm då om kalkonens förvåning den dagen innan jul då den istället för att få mat blev nackad och uppäten.
[2] Jag vill mena att det varken går att bevisa eller motbevisa att gud existerar. Alla skulle så klart inte hålla med om det. Tex minns jag det som att Richard Dawkins i Illusionen om Gud faktiskt menar att det går att bevisa att gud inte existerar. Och rimligen finns det många troende som menar att det går att bevisa existensen av deras gud på ett eller annat vis. Personligen vill jag kalla mig för troende ateist men teoretisk agnostiker – en lydelse jag inte själv kommit på men inte minns vem jag hört det ifrån.
[3] Tautologier fyller dock en otroligt viktig funktion inom så väl vetenskapen som i livet/verkligheten genom att vara det sätt på vilket vi skapar definitioner: ”1+1=2”, ”E=mc2”, "En person som är deprimerad måste vara nedstämd och/eller uppleva minskad glädje/intresse samt minst fem av följande symptom ...", ”En svan är en stor fågel med lång hals och vit fjäderdräkt”. Men det är viktigt att skilja på definition och bevis, se not 1.
[4] Som J. P. Sartre skulle säga J

onsdag 9 december 2015

Välkommer till är det säkert


Hur vet vi vad vi vet att vi vet?

Hur når vi kunskap om världen omkring oss och om oss själva?

Kan vi vara säkra på att det vi tror att vi vet är sant, och hur mäter man det i så fall?

Frågor om osäkerheter och om kunskapens förutsättningar och möjligheter samt vetenskapen många och långa vindlingar fascinerar och frustrerar mig och något slutgiltigt svar på ovanstående och andra frågor kan varken jag eller någon annan förväntas komma med.

Men ändå är det spännande, för att inte säga nödvändigt att försöka modulera fram möjliga svar på kunskaps- och vetenskapsteoretiska frågor. Inte bara för att det är intressant och viktigt men också för att vi (som människor) inte kan undgå att göra detta. Vi är så vitt jag kan bedöma utrustade med förmågan och driften att hitta förklaringar och söka blottlägga mönster och sammanhang i tillvaron. Och det är nog inte en överdrift att påstå att denna färdighet dels är en nödvändig del av vår förmåga att överleva och dels är en förmåga som vi delar med många av de övriga varelserna som vi lever tillsammans med här på jorden.

 

Tanken med denna blogg är delvis att försöka bena i vad vetenskap är och inte är samt att göra försöka att utvärdera vad som är bättre respektive sämre vetenskap (eller finns det kanske bara vetenskap och icke-vetenskap?). Tanken är också att jag ska försöka utmana mig själv och mina nuvarande åsikter, förförståelser och fördomar.

Ett ämne som också intresserar mig, som jag kommer att skriva om, och som i mitt tycke ligger nära ovanstående teman är frågor kring riskhantering och andra osäkerheter i samhället och framtiden som vi gärna vill försöka greppa på ett bättre sätt.

 

Väl mött!

/ är det säkert