Att skriva vetenskaplig uppsats, rapport eller artikel

Olika akademiska ämnen, institutioner och skolor kan ha skiftande krav på hur en uppsats, rapport eller artikel ska se ut. Man använder olika system för referenser och man har olika krav på disposition etc. 

Detta kan leda till onödigt tjafs och kanske konflikter som har mer med presentation och yta än med innehåll och vetenskap att göra. Jag tycker personligen att IMRAD-systemet är rimligt och lättöverskådligt. Om man inte kan hoppas att alla akademiska discipliner inom en snar framtid kommer att enas om en gemensam standard så skulle man i alla fall kunna hoppas på en större förståelse för att det är själva kommunikationen som ska gå fram inte att ytan är ”som vi vill ha den” – att den vetenskapliga texten är klar och tydlig, att logiken är lätt att följa och att resultat, metoder och empiri är klart redovisade så att undersökningen skulle kunna göras om av någon annan och att man då rimligen skulle komma till samma resultat och slutsatser.

Texten här nedanför är menad som en handledning för dig som ska skriva en akademisk text. Tanken är att ge huvuddragen i upplägget för en akademisk text enligt IMRAD. Genom att följa beskrivningen får du en struktur på texten som är lätt att följa, ett skelett att hänga upp din undersökning och text på.

Jag hoppas att den är till hjälp J

1) Uppsatsens disposition
Ett bra sätta all lägga upp uppsatsens disposition är att utgå från IMRAD = Inledning, Metod, Resultat, Analys och Diskussion.

Inledning = Inledning och tidigare forskning.

Metod = Syfte och frågeställningar samt beskrivning av din metod samt teori.

Resultat = Redogör för de resultat din undersökning kommit fram till, presenterat i enlighet med din metod.

Analys och Diskussion = Analysera och diskutera dina resultat: Hur kan dina resultat tolkas? Behöver dina resultat förklaras, finns det problem med dina resultat? Hade en annan metod kunnat ge andra resultat? Vilka slutsatser kan man dra av dina resultat? Kan dina resultat generaliseras och i så fall hur och på vilka grunder? Diskutera dina resultat i ljuset av teoribildning som du redogjort för tidigare. Relatera dina resultat till andra studier/tidigare forskning.

(vad som skiljer analys och diskussion har jag lite svårt att greppa på något vettigt sätt, för mig går det liksom ihop...men i alla fall)

Jag tycker att en bra hjälp med att veta vad man ska skriva är att börja med att skriva in alla rubriker som man vet att man måste ha med (börja med IMRAD + försättsblad, innehållsförteckning och referenser) och att undan för undan också skriva in de rubriker som man själv inser att man vill ha med. Då har du en struktur/ett skelett som du kan bygga uppsatsens kött/text på.

2) Bestäm dina frågor!

De frågor som du vill ha svar på styr i mitt tycke allting annat; det styr vilken empiri du ska använda, det styr vilken/vilka metoder du kan/ska använda och det styr vilken tidigare forskning du ska utgå från.
Alltså måste du först bestämma dig för vilken eller vilka frågor du vill ha svar på.
Självklart kan man göra modifieringar av frågorna under tidens gång om man tex märker att det inte går att besvara vissa frågor, eller om man under arbetet inser att man snubblar över information som är långt mer intressant än de ursprungliga frågorna.

Obs: Att ha en teori som man applicerar är inte det som gör en text vetenskaplig och det är inte det viktigaste i texten att teorin diskuteras. Om texten ska vara vetenskaplig ska resultaten vara möjliga att falsifiera, empirin ska vara korrekt (inte falsk information på något sätt) och den metod som används ska vara god, genomtänkt och det ska vara möjligt för en annan person att återupprepa din undersökning.

Exempel – Utgå från en fråga

Fråga: Hur långt är ett snöre?
Syftet blir då: att ta reda på hur långt ett snöre är.

Inledning och tidigare forskning: om snörens längder och varför det är en fråga som är intressant att söka svar på.
Metod: hur ska snöret mätas?
Teori: vid behov kan en teoribildning hjälpa till att fördjupa vikten av din undersökning.

Resultat: du redogör för dina mätningar.

Analys och diskussion: du diskuterar dina resultat och tar ställning till ovanstående frågor, punkt 1).  

3) Syfte

Det är inte alltid det är någon vits med att formulera syfte. I mitt tycke är frågorna som sagt det viktiga, syftet är egentligen bara ett sätt att formulera om frågorna på en mer abstrakt nivå. Det kan så klart vara vettigt att formulera ett syfte om syftet med undersökningen är mer övergripande. Då blir frågorna ett sätt att bryta ned syftet i konkreta frågor som går att (försöka) besvara.

Exempel
Syfte: att undersöka hur snöret är beskaffat.
Frågor: hur långt är snöret? Hur tjockt är snöret? Vilken ålder har snöret? Vilket material är snöret gjort av? Med vilken teknik har man tvinnat snöret? Är snöret tillverkat av en människa eller en maskin? Etc.

4) Utifrån din frågeställning går du nu bakåt och framåt:

Bakåt:

Du skriver ihop en inledning som ringar in fältet som därmed "logiskt" leder fram till ditt syfte och dina frågeställningar. Någon stans mellan inledning och syfte-frågeställningar kommer tidigare forskning.

Framåt:

Metod: Redogör för (och argumentera eventuellt för) val av metod.

Teori: Presentera den teoribildning som du tänker använda i analysen/diskussionen. (OBS! begränsa dig till det som är relevant för att besvara dina frågor! Flyt inte ut och resonera för alla möjliga saker som i och för sig är viktiga och intressanta men inte hör till ämnet. Låt dina frågor vara din inre diktator som avgör om något får vara med eller inte: hjälper det till att besvara dina frågor SKA det vara med, hjälper det inte att besvara dina frågor SKA det INTE vara med.

Resultat: Presentera dina resultat. Redogör enbart dina resultat sakligt och tort. Diskussion om vad resultaten betyder eller liknande kommer sen, vissa akademiska ämnen väver ihop resultat och diskussion och det kan man så klart göra, men det blir tydligare om det separeras.
Om det är rimligt kan du gärna använda tabeller eller matriser eller någon annan uppställning för att göra det lätt att se och följa med och jämföra. Detta kräver att du "processar" informationen lite på så sätt att du med hjälp av vald metod väljer att dela in i kategorier eller liknande så att sakinnehållet blir tydligare.

Analys och diskussion: Analysera och Diskutera ditt resultat utifrån din teori samt frågorna ovan, punkt 1).

Referenser och bilagor

Slut

Lätt som en plätt eller hur J