Exempel på en ohållbar definition av vetenskap

Henrik Arnstad och Ola Larsmo driver en podcast som de kallar En svensk tiger – en podcast om modernhistoria. Podden är mycket bra och lyssningsvärd och sedan jag upptäckte den för några dagar sedan har jag ägnat mig åt att lyssna igenom alla hittillsvarande avsnitt. Jag rekommenderar den starkt!

Här vill jag bara kommentera ett uttalande från en gäst i podden som rör detta med vad vetenskap är.
I avsnittet Feminismens genombrott i Sverige: Om rösträttskampen och mycket mer är historikern Christina Florin gäst (https://www.acast.com/ensvensktiger/e1aabf90-721d-462f-917b-d188246d4d5a). ca ¾ in i avsnittet (runt minut 35-36) pratar de om när ämnet Kvinnohistoria blev till Genushistoria. Detta skedde då man efter ett antal år som ”kvinnohistoria” hade uppnått en stor mängd empirisk kunskap och då började man teoretisera. I samband med detta bytte ämnet namn till Genushistoria. Florin säger sedan följande:

”Det var då det blev vetenskap av det hela för att då hade man en teori, eller många teorier om varför kvinnor alltid hamnade i underläge gentemot männen och det blev väldigt synligt i just historieämnet. Så därför har man talat om genusvetenskap. Det är en vetenskaplig term som förändrade ämnet och som gjorde att det blev ett eget ämne vid universitetet. Genusvetenskap är ju ett eget akademiskt ämne med sina egna teorier, metoder… sina egna tidskrifter.”   

Florin menar alltså att ämnet Genusvetenskap blev ”en vetenskap” när det blev ett akademiskt ämne med teorier och metoder och med egna tidskrifter. Emfasen ligger som synes på teorin, eller teorierna.

Min tolkning av detta är dels att Florin sätter likhetstecken mellan vetenskap och att ett ämne får ett akademiskt erkännande, dels att detta att ”ha en teori/teorier” är avgörande för om något är vetenskapligt eller inte.

Både dessa ståndpunkter är ohållbara.

Att något är vetenskapligt om det har ett akademiskt erkännande är samma sak som att säga att det vetenskapliga i något avgörs av huruvida kunskapen produceras inom en viss organisatorisk kontext eller inte. Att den organisatoriska kontexten skulle ha någon betydelse för vad som är vetenskap eller ej är ju en befängd tanke. Men om man ändå ska anföra några argument för varför detta är befängt så kan man för det första konstatera att allt det som produceras inom en akademisk kontext inte är eller har varit vetenskap samt dels att en hel del vetenskap inte producerats inom akademin.

För att ta ett extremt exempel på akademisk ”vetenskap” som inte är vetenskap så har vi Nazisternas försök att hitta arkeologiska bevis för den ariska rasens ursprung genom studiet av nordiska hällristningar och för att ta ett mer aktuellt exempel så har vi Macciarini-skandalen vid Karolinska Institutet.
Som ett exempel på vetenskap som tillkommit utanför en akademisk kontext kan vi ta Einsteins teorier som han knopade ihop på sin kammare efter arbetsdagen på patentverket. Hans teorier höll streck vilket bland annat visades genom observationer av ljusets avböjning i och med solförmörkelsen 1919. Att någon skulle hävda att Einsteins teori blev vetenskaplig på grund av att det var den brittiska hovastronomen och hans medhjälpare (vilka antagligen ska betraktas som akademiker) som gjorde mätningar i Sydamerika och Afrika känns inte så troligt. Istället var det ju det faktum hans teori kunde testas och att den motstod falsifiering som gjorde den till en vetenskaplig teori.

Att något är vetenskapligt först om det innehåller en teori är orimligt av flera skäl.
För det första finns det inte bara en tydlig definition om vad teori är. Tvärtom täcker termen teori många olika begrepp.
På en nivå kan man säga att alla observationer och tolkningar av observationer innehåller teori. Det finns inga teorilösa observationer. Man kan inte bara iaktta eller mäta något ”helt objektivt”. Det finns alltid en tolkning och en bakgrund och därmed finns det alltid en teori. I en annan abstraherad definition av teori så kan teori betyda huruvida man anser världen vara i grunden materiell eller ideell. Här måste man hysa antingen den ena eller den andra åsikten men i båda fallen ”har man en teori” vilket alltså gör att detta inte kan vara ett kriterium. För det tredje kan man med teori mena någon typ av generaliserad förklaringsmodell. Om man vill hävda att detta är ett kriterium för vetenskap så säger man samtidigt att (relativt) teorilös kunskapsbildning som i första rummet beskriver saker i vår värld i så fall inte är vetenskap. Och i så fall blir då konsekvensen att så väl Galilei som Linné som Darwin samt alla andra som i mångt och mycket har beskrivit delar av vår verklighet inte kan räknas till vetenskapen.

Florins definition på vetenskap är, för att upprepa mig själv, alltså inte hållbar.