När man i Poppers efterföljd talar om falsifiering så är det
allt som oftast falsifiering av teorier som åsyftas.
Jag vill hävda två ting
a) Att möjligheten av falsifiering också måste gälla svar, metoder och data – samt så klart teorier.
b) Att man måste börja i rätt ände, det vill säga med svaren.
a) Att möjligheten av falsifiering också måste gälla svar, metoder och data – samt så klart teorier.
b) Att man måste börja i rätt ände, det vill säga med svaren.
a) Alla delar av en
vetenskaplig utsaga måste kunna ”falsifieras”:
1) Svaren måste kunna falsifieras genom att nya slutsatser dras av nya undersökningar, genom att bättre metoder ger andra svar, genom att nya data tillkommer som leder till nya slutsatser eller genom att svaren blir andra på grund av att de tolkas i ljuset av andra teorier.
2) Metoderna måste kunna falsifieras genom att man via trial-and-error kommer fram till att det finns metoder som ger bättre svar – svar som ligger närmare sanningen. Detta konstaterande innebär att det finns bättre och sämre metoder och att de metoder som ska väljas är de bästa.
3) Data kan tillkomma eller man kan inse att de data som använts för att besvara frågan inte var de bästa data utan att man nu har hittat bättre dito. Detta innebär att proxy-data eller andra typer av mindre goda data som man väljer att använda på grund av att man inte för tillfället har tillgång till bättre data måste överges så snart man har bättre data att tillgå. Exempelvis att man använder indirekta mätmetoder men att man när man utvecklat apparatur som kan mäta det man vill mäta direkt inte längre använder de indirekta metoderna.
4) Teorier utvecklas till och från. Ett av de mest klassiskt diskuterade exemplen är skiftet från Newton till Einstein där Einsteins teori förmådde att förklara företeelser som inte Newtons teori kunde förklara.
1) Svaren måste kunna falsifieras genom att nya slutsatser dras av nya undersökningar, genom att bättre metoder ger andra svar, genom att nya data tillkommer som leder till nya slutsatser eller genom att svaren blir andra på grund av att de tolkas i ljuset av andra teorier.
2) Metoderna måste kunna falsifieras genom att man via trial-and-error kommer fram till att det finns metoder som ger bättre svar – svar som ligger närmare sanningen. Detta konstaterande innebär att det finns bättre och sämre metoder och att de metoder som ska väljas är de bästa.
3) Data kan tillkomma eller man kan inse att de data som använts för att besvara frågan inte var de bästa data utan att man nu har hittat bättre dito. Detta innebär att proxy-data eller andra typer av mindre goda data som man väljer att använda på grund av att man inte för tillfället har tillgång till bättre data måste överges så snart man har bättre data att tillgå. Exempelvis att man använder indirekta mätmetoder men att man när man utvecklat apparatur som kan mäta det man vill mäta direkt inte längre använder de indirekta metoderna.
4) Teorier utvecklas till och från. Ett av de mest klassiskt diskuterade exemplen är skiftet från Newton till Einstein där Einsteins teori förmådde att förklara företeelser som inte Newtons teori kunde förklara.
b) Man måste börja med
svaren. Om svaret inte går att falsifiera (i alla fall teoretiskt) så är det
inte en vetenskaplig utsaga. Och om svaret är falsifierat så spelar det ingen
roll alls att teorier, data eller metoder är de bästa man kan uppbringa. Svaret
är den vetenskapliga processens kärna och slutpunkt. En falsifierad teori kan
betyda att svaret är falsifierat men det kan också betyda att svaret är ett
korrekt svar men på en annan fråga än den man trott sig besvara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar