Teori

Jag hörde en gång åsikten att en text som utger sig för att vara vetenskaplig måste innehålla en/någon form av teori.

Är det ett påstående som stämmer?

Det första man måste konstatera är att termen teori härbärgerar ett antal olika begrepp (se inlägget Ord, term och begrepp). Här har vi ett klassiskt fall av allmän vetenskaplig förvirring. Kan hända det finns grenar inom vetenskapens stora träd där teori betyder en och endast en sak. Jag vill dock hävda att jag ofta har stött på oklarheter angående termen teori vilket beror på att olika personer lägger in olika begrepp i denna term.

1.       Ett första begrepp som kan knytas till termen teori är den väldigt jordnära betydelsen som återspeglas i meningen ”Jag har en teori om varför bilen just stannade”. Vad man då allt som oftast syftar på är att man på grund av sin tidigare erfarenhet och sin kunskap om bilar (generellt eller just denna bil) anser att man har en välgrundad och troligtvis sann tanker om varför bilen stannar; till exempel att den alltid stannar när motorn blir för varm eftersom kylsystemet inte riktigt funkar och innan den stannar brukar det liksom ”väsa” från motorn…

2.       Detta har sin motsvarighet inom så väl olika typer av yrkesutövning som vetenskapligt/akademiskt språkbruk. Till exempel som i meningen ”Min teori är att ungdomar ofta handlar impulsivt eftersom deras hjärna inte är färdigutvecklad”. Här bygger man troligtvis uttalandet på kunskaper som inhämtats från forskning om ungdomars hjärnor samt kanske på sina erfarenheter av hur ungdomar som man umgåtts med/studerat handlar i olika situationer.
 

3.       Detta bruk av termen teori liknar till viss del en annan användning där termen teori mer eller mindre är synonym med termen (och begreppet) hypotes. Skillnaden är kanske att hypotesen oftast formuleras innan och teorin kanske både innan och efter ett exempel/en redogörelse. I vilket fall så kan man stöta på termen teori i meningar där denna term kan bytas ut mot termen hypotes utan att betydelsen av meningen förändras; ”Min teori/hypotes är att stenen kommer sjunka till botten när jag kastar den i sjön”.

4.       Ytterligare en annan användning av termen teori återfinns i sådan vetenskaplig skriftställning där man går igenom ett empiriskt material och utifrån de slutsatser man tycker att man kan dra försöker man sig på en generalisering vilken sedan får gå under namnet teori. Ett exempel på en sådan användning kan vara formulerandet av (det av mig påhittade) påstående ”Bruket av den järnskodda plogen blir inte utbredd förrän man på ett lokalt plan tillverka järn av tillräckligt god kvalitet vilket i sin tur hänger ihop med tillgången på tekniskt kunnande kring smältugnar som kan uppnå en tillräckligt hög temperatur”. Ett dylikt påstående är en generalisering utifrån kunskapen man inhämtat från X antal fall som man sedan skulle kunna testa på andra geografiska områden och då i förlängningen ytterligare stärka eller falsifiera denna generalisering.
Detta sätt att definiera teori liknar de definitioner som föreslås på wikipedia. Där förklaras teori vara en förklaring av empiriska fenomen alternativt ett antal hypoteser som tillsammans förklarar någonting (http://sv.wikipedia.org/wiki/Teori).

5.       Ett annat användande av termen teori är det mycket abstrakta hänvisandet till förståelsen av världen och verkligheten som i grunden varandes materiell eller ideell, alternativt antagandet om att världen där utanför existerar oberoende av våra sinnen eller ej.

6.       Slutligen kan man med teori också användas som mena mer eller mindre en synonym till begrepp, alltså att alla termer innehåller begrepp/teori; alla uttalanden som söker att förklara någonting innehåller i sig teorier/begrepp som lämnas oförklarade. Om jag säger att jag har en teori om varför joggare ofta sjunger i duschen så utgår detta uttalande i sig från en hel massa antaganden om verkligheten vilka just i detta sammanhang lämnas oförklarade. Till exempel utgår jag från att det finns en kategori som kan kallas ”joggare” och att jag av någon anledning vet att dessa sjunger i duschen. Dessutom påstår jag att dessa två fenomen dessutom har ett kausalt samband.
Detta hör även ihop med konstaterandet att det inte finna några teorifria observationer. När helst vi tar intryck av världen runt om oss (hela tiden) så tolkas detta. Det finns ingen information som är "ren".

7.       Det finns säkert fler definitioner, men just nu kommer jag inte på fler…

 

För det första skulle jag vilja hävda följande: givet att det finns en hel mängd definitioner av termen teori och att man i uttalandet ”alla vetenskapliga förklaringar måste innehålla en teori” inte vet vilken av dessa definitioner som åsyftas, så kan man inte visa att detta uttalande är riktigt eller ej.

För det andra vill jag mena att huruvida någonting är vetenskapligt eller ej i första hand avgörs om det är möjligt att falsifiera, mm (vilket jag berört i inlägget Vetenskapliga frågor (är jag tjatig nu eller...)).

För det tredje: om vi bortser från att alla punkter ovan kan benämnas med samma term så kan vi konstatera att flera punkter kan gälla samtidigt.
Punkt 6 är sann och stämmer för alla uttalanden, i vardagen eller i vetenskapen.
Punkt 5 är också alltid sann: vetenskapliga uttalanden befinner sig alltid i någon typ av kontext där världens beskaffenhet antas vara på ett visst sätt, även om det inte anges.
Punkt 3 och 4 går att översätta till den eviga dispyten mellan induktion och deduktion och någon av dessa utgångspunkter, eller en kombination av dem båda, är väl i princip omöjlig att klara sig utan.
Punkt 1 och 2 är egentligen den samma som 4, även om det är uttryckt mer vardagligt.
Punkt 7 är nog också sann…

SLUTSATS
Ett vetenskapligt uttalande bör nog innehålla någon typ av teori för att få kallas vetenskaplig. Men å andra sidan så innehåller alla uttalanden teorier i meningen som ges under punkt 6 så vetenskapliga uttalanden inte bara bör innehålla teori utan gör också alltid det av nödvändighet.
Dessutom så är det högst oklart vilken betydelse man syftar på i uttalandet. Av detta måste vi anse att uttalandet att ”alla vetenskapliga uttalanden måste innehålla en teori” är slarvigt och behöver förtydligas innan det finns någon mening med att ta det på allvar. Att det finns ett behov av att diskutera och definiera termen och begreppet "teori" är i mina ögon av nöden.