Vetenskapligt = ”för de flesta gäller…”, eller?

"Övertygande historia va?! Men kom ihåg vad vetenskapen säger. Sådana här händelser är ovanliga. Men saken är att dessa historier blir förstasidesrubriker och de fångar vår fantasi."

Detta är några av de sammanfattande slutorden[1] i en podcast om "fracking", alltså sättet att utvinna naturgas ur marken genom att under högt tryck pumpa ned vatten med tillsatser av sand och kemikalier. Det är programledaren som är den som sammanfattar och detta uttalande följer direkt efter det att en man berättat om hur deras brunn och mark blivit förstörda i samband med att ett fracking-företag på ett i hans mening ansvarslös sätt borrat efter naturgas i närheten av hans och hans familjs mark.
Podcasten heter Science vs (https://soundcloud.com/science-vs/fracking) och tar i varje avsnitt upp olika kontroversiella ämnen och försöker diskutera dessa utifrån vad den tillgängliga vetenskapen säger. I just detta avsnitt handlar det alltså om fracking och huruvida det ligger någon sanning i alla de negativa konsekvenser som denna metod sägs medföra. Slutsatsen i programmet är att riskerna med fracking i det stora hela är kraftigt överdrivna och med den lilla kunskap i ämnet som jag besitter så tycks dessa slutsatser vara väl underbyggda[2]. 

Men det är inte den frågan som jag här vill ta upp.

Istället vill jag med citatet ovan som utgångspunkt diskutera ett missförstånd kring vad vetenskap är. Ett missförstånd som programledaren för podcasten ger uttryck för i citatet ovan, ett missförstånd som i mitt tycke är tämligen vanlig.
Jag har absolut inga siffror på det men min uppfattning är att det ofta förekommer att folk förväxlar "vetenskapligt" med "det som gäller för majoriteten" eller "på en generell nivå" eller något liknande, eller som just citatet ovan tycks mena: visst var det en dramatisk berättelse vi just hörde, men det är faktiskt bara ett fall, en anekdot och i majoriteten av fallen så går allt utan problem, ergo; vetenskapen säger att fracking inte är en riskfylld metod.

En ny medicin med vetenskapligt bevisad effekt
Vi säger att ett läkemedelsföretag just har tagit fram ett nytt läkemedel som hjälper mot en viss åkomma. Man har enligt konstens alla regler genomfört randomiserade kontrollerade test och kommit fram till att läkemedlet hjälper bättre en placebo och att skillnaden är statistiskt signifikant. Då kommer det att heta att läkemedlet har en vetenskapligt bevisad effekt.
Här är inte mitt syfte att ifrågasätta huruvida detta stämmer, tvärtom. Det är självklart bra att det finns läkemedel som faktiskt hjälper mot åkommor, speciellt om biverkningarna är ringa eller inga.
Men det jag vill påpeka är att med detta test har man inte visat att alla som är drabbade av åkomman blir bättre. Man har inte visat att Alla blir 100% bättre och inte heller har man visat att de flesta blir markant bättre utan det man visats är att läkemedlet är bättre än placebo. Det kan betyda att en del eller kanske flera bara blir något hjälpta eller kanske inte alls och detta resultat är ju faktiskt lika verkligt som att några eller flera blir hjälpta.
För att förtydliga: det är utmärkt att vårt nya läkemedel hjälper mot vår åkomma och ju fler som blir hjälpta dess bättre. Men man får inte med detta konstaterande glömma bort det faktum att några/många alltså samtidigt inte blir hjälpta. Att vi har en vetenskapligt bevisad effekt att läkemedlet är bättre än placebo är ett faktum som är lika sant som att vårt läkemedel inte biter på 100% av de drabbade.

Åter till fracking.
Även om det är helt sant det som podavsnittet kommer fram till; att problemen med fracking är överdrivna och att förorenade brunnar och brinnande vattendrag är extrema undantag (vilket är exempel som tas upp och är kända via dokumentärer och youtube-filmer som tex: https://www.youtube.com/watch?v=NvJAKVnK4qM) så är det inte desto mindre ett faktum att även dessa händelser har inträffat och att de har haft negativ påverkan på de människor (och djur och natur) som drabbats. Bara för att dessa händelser är i minoritet är de inte mindre värkliga eller viktiga, speciellt inte för de drabbade.

Eller ett annat exempel. Vad sägs om den ”eviga konflikten” mellan kvalitativ och kvantitativ forskning, alltså metodinriktningar inom samhällsvetenskapen i vid mening. En standardinvändning mot kvalitativ forskning är att denna bara säger något om ett mycket litet antal tex individer och att man inte kan generalisera resultaten till ett större flertal. Detta är förvisso ofta alldeles sant. Men det gör ju faktiskt inte att de resultat men kommer fram till är falska. Inte heller betyder det att dessa resultat inte spelar någon roll. Där emot vet man inte på grundval av en kvalitativ studier huruvida resultaten i fråga också gäller för andra, på andra platser eller liknande.
Men motsatsen gäller ju för den kvalitativa forskningen. Bara för att en majoritet att de svarande på en enkätstudie anser det ena eller det andra så betyder ju inte det att minoritetens svar inte längre finns eller att de inte spelar någon roll.

För att stapla lite citat som håller sig inom samma (miss-)förståelse av vetenskap… Här kommer ett som jag råkade se på ett debattforum på en hemsida:
”Jag är inte intresserad av att föra debatter baserade på individuella och därmed eventuella avvikande resultat. Jag är intresserad av statistik och forskning.”

Eftersom det är en anonym person i ett debattforum så ger jag ingen referens men här kommer ett liknande uttalande nu från en mindre kändis, i alla fall bland oss som är intresserade av vetenskap, populärvetenskap och ifrågasättande av populära men troligen felaktiga föreställningar om världen, nämligen Simon Sing. I boken om alternativmedicin som han skrivit tillsammans med Edzard Ernst hittas följande påstående:

”Fallbeskrivningar, hur många de än är, kan aldrig ersätta handfasta vetenskapliga bevis, eller som naturvetare brukas säga: ’Pluralis av fallbeskrivningar blir inte data’. Att medicinska forskare betonar hur viktigt det är med data beror på att man allra bäst tar reda på hur verksam en terapi är genom att titta på resultaten från strikt vetenskapliga undersökningar, i synnerhet kliniska prövningar.”[3] (s. 142)

Jag tror att citat och exempel som de ovan är ett uttryck för en typ av missförstånd kring vad vetenskap är där man med ”det vetenskapliga svaret på frågan” just menar dessa typer av generaliseringar. Om man vill skulle man kunna kalla det för en diskurs. Kanske ”Vetenskap - med stort V - diskursen” kunde vara ett lämpligt namn? Med i denna ”förståelse av vetenskap”, eller diskurs, finns i alla fall föreställningen om att man genom att se på i det här fallet fracking och hela det problemkomplexet kan se hur vanligt det är att vatten och mark skadas eller förgiftas som en ovälkommen biprodukt av fracking är på grundval av detta sedan säga: den tillgängliga vetenskapen säger att problemen med fracking är starkt överdrivna.

Är detta då en felaktig slutsats?
Jag sa ovan att jag med min begränsade kunskap tycker att podcasten gjorde att bra jobb i att argumentera för just slutsatsen att fracking inte är så skadligt för miljön som man kanske skulle kunna tro. Men det är faktiskt inte det som frågan här gäller; frågan här är om detta är det vetenskapliga svaret eller inte och om inte vilket typ av svar det i så fall är?

Jag menar så här: att fracking i de allra flesta fall inte är skadligt för miljön är det statistiskt korrekta svaret.
Förhoppningsvis har man kommit fram till detta statistiska svar genom att använd sig av tillförlitliga data och vetenskapliga metoder. Alltså, genom tillgång till tillförlitliga data och vetenskapliga metoder har man kunnat konstatera att det just var på grund av fracking som den omtalade förstörda brunnen och marken och den brinnande floden drabbades av dessa händelse och man har även kommit fram till att frakingen för det mesta inte leder till miljöskador.

Det är alltså på det viset att generaliseringar, redogörelser för vad som är vanligast förekommande eller andra typer av snitt, medelvärden m.f. just handlar om detta; generaliseringar, snitt, medelvärden etc. Hur vida detta är vetenskapligt eller inte kommer an på andra saker – sådant som jag talat om i tidigare inlägg och som alltså handlar om datas trovärdighet, vilka metoder man använder, om resultaten kan replikeras och falsifieras mm.

Varför är detta ett problem?
Lyssnar du på pod-avsnittet så kommer du att höra det tonfall som programledaren anlägger. Det tonfallet säger att ”jo men alltså alla dessa extrema fall de är ju faktiskt bara i minoritet och enligt vad vi vet så är riskerna faktiskt små med fracking, alltså så bör vi inte ta dessa extrema fall på för stort allvar”. Samma sak gäller principiellt för läkemedlet som är bättre en placebo men som inte bota alla till 100%. Genom att säga att ”det är vetenskapligt bevisat att läkemedlet har en effekt” så säger retoriken samtidigt att ”alla ni som bara blir något hjälpta eller inte hjälpta alls ni räknas inte”.
Detta är den punkt där förtroendet för vetenskapen, eller rättare sagt en felaktig missuppfattning av vad vetenskap är, förvandlas till maktspråk! Bara för att det bara är i ett fåtal fall som fracking leder till utsläpp och förstörda brunnar och brinnande floder så är detta inte desto mindre reella problem, eller för den delen mindre vetenskapligt – det är istället olika fakta. Kanske finns det skäl att så att säga ”offra en minoritet till förmån för majoriteten” och alltså använda metoder som fracking?! Att väga risker mot nyttor och att ta beslut som gynnar en grupp och därmed missgynnar en annan är vardag i varje budgetprocess, inte minst inom vården men också på många plan i samhället, och därmed något som vi måste hantera. Men att täcka över konsekvenserna av ett handlande med påståenden om ”vetenskapen säger” det är att göra vetenskapen till ett verktyg i maktens tjänst, det är att ta ”vetenskapen”, som på rättmätiga grunder är något som människor har ett stort förtroende för, och använda som ett slagträ i debatten, en härskarteknik.

Hur borde man alltså säga istället?
Jo:
Enligt en rigorös vetenskaplig process där vi använt tillförlitliga data och fakta samt använt tillförlitliga vetenskapliga metoder har vi kommit fram till att det var på grund av fracking som de och de brunnarna, marken och vattendragen blev kontaminerade och i vissa fall hälsofarliga. Men vi har också kunnat konstatera att man i majoriteten av alla frackinarbeten inte kan se några dylika problem.
På grundval av dessa och andra (politiska, ekonomiska etc) överväganden anser vi att fracking på en generell nivå är en tillräckligt ofarlig metod men att det finns anledning att vidta försiktighetsåtgärder i de fall där man efter en riskanalys finner en ökad risk gör skador på miljö eller människa.

Huruvida fracking leder eller inte leder till skador på miljön är alltså ett tydligt fall för vetenskapen att försöka avgöra och svaret tycks enligt podcasten vara att riskerna alltså är relativt små men att det samtidigt finns flera exempel på motsatsen. Men att ”vetenskapen” därför skulle säga att fracking generellt sett är säkert är alltså felaktigt. Statistiken säger att fracking generellt sätt är säkert eftersom vetenskapliga undersökningar har belagt att majoriteten av alla frackingarbeten varit utan negativa konsekvenser för närmiljön medan skador på miljö eller människor är få till antalet.  

Att hålla reda på både frågor och svar är viktigt i den vetenskapliga processen. Vilken fråga är det egentligen som besvarats? Det är inte alltid helt solklart. Att frågan som ställs är tydlig är oerhört viktigt eftersom det minskar riskerna för att svaret som ges egentligen blir ett svar på en delvis annan fråga.
Om frågan är: Kan fracking vara skadligt för miljö och människor är svaret både Ja och Nej. Vi har ju nämligen konstaterat att det finns fall där fracking lett till miljöskador och att det finns fall där det inte gjort det. En följdfråga blir då rimligen: Vilket är vanligast? Och där blir svaret att det är vanligast att fraking inte leder till miljöskador. Efter detta kan man gå vidare och fråga vilka skador som har uppkommit, hur allvarliga dessa är, om de hade kunnat undvikas, om det i så fall är enkelt eller komplicerat att undvika liknande skador i framtiden etc, etc. Alla dessa samt självfallet en hel massa andra frågor kan ges vetenskapliga svar alternativt svar som är så goda och väl underbyggda som möjligt. Vidare finns det även frågor som kanske måste besvaras utifrån etiska, ekonomiska, politiska eller andra ställningstaganden.
Men om frågan då skulle vara: Är fracking generellt sätt farligt för miljön eller människor? Då skulle faktiskt det vetenskapliga svaret vara Nej. Nu låter det som jag säger emot allt jag försökt argumentera för i detta inlägg men saker är denna: Om frågan faktiskt ställdes just på detta vis då skulle man ändå rimligtvis gå vidare för att försöka få vetenskapliga svar på också de frågor som ställts ovan, alltså om det nu är så att fracking generellt inte är skadlig finns det i så fall exempel på motsatsen? Vilka skador rör det sig om i dessa fall? Hur många? Hur allvarliga? Är dessa så allvarliga att man borde förbjuda all faracking? Eller? Och så vidare.

En fråga om vad som gäller generellt kan alltså få ett vetenskapligt svar. Men att missta det som gäller generellt för det som också är ”Det vetenskapliga svaret” är både att missta sig om vad vetenskap är och att använda ”vetenskapen” som en härskarteknik.

---

[1] I min översättning

[2] Jag kommer här inte fördjupa mig i fracking. Men i mitt tycke finns det ett stort antal frågetecken kring metoden som till exempel vad man gör att spillvattnet som är fullt av miljöfarliga kemikalier och vilka långsiktiga negativa konsekvenser som kan tänkas följa. Samt det faktum att naturgas, alltså metan, är en potent växthusgas. Men som sagt så ger ändå podavsnittet en väl underbyggt översikt över risker och fördelar, också i jämförelse med andra energikällor som kol, som sammantaget tycks leda till slutsatsen att om vi nu ska använda naturgas så är frackin en bättre metod än andra. 

[3] Sing, S., Ernst, E. (2008). Salvekvick och kvacksalveri – Alternativmedicinen under luppen. Pocketförlaget.