Att banta med cykel - potentiella felkällor

I Dagens Nyheter den 13/8 2016 hittas en notis på sid 10 i A-delen med rubriken ”Cyklister smalare än bilister”. I sin helhet lyder texten så här:

”Personer med bilen som sitt huvudsakliga färdmedel väger i snitt fyra kilo mer än de som cyklar. Det visar en ny EU-finansierad studie som inbegriper sju europeiska städer, där ibland Örebro, skriver lokala medier. Studien tittar på samband mellan stadsplanering, resvanor, fysisk aktivitet och hälsa, och en av rapportens slutsatser är att cykla till jobbet eller fritidsaktiviteter gör skillnad både på vikten och välmåendet.”

Jag ifrågasätter på inga vis dessa slutsatser eller att cyklister i snitt är fyra kilo lättare men inte desto mindre är detta ett gott exempel på hur nyhetsmedier rapporterar om studier på ett sätt som inte främjar kunskapen kring olika studiers kvalitet eller förhållandet mellan orsak och verkan.
Man får ju lätt uppfattningen att slutsatsen är att om du byter från bil till cykel så kommer du att minska i vikt i med fyra kilo i snitt och ditt välmåendet kommer att öka. Intuitivt är detta i och för sig rimligt att tänka sig men jag ser trots allt ett antal potentiella svårigheter med denna rapport som gör att man måste förhålla sig avvaktande till resultaten (Jag har inte läste själva studien utan det följande baserar sig helt på den ovan citerade notisen).

I stort kan mina invändningar sammanfattas till två punkter: man jämför äpplen med päron och förhållandet mellan orsak och verkar kanske är det motsatta.

·         Bilister är en stor grupp. Väldigt många människor åker bil. Cyklister är en betydligt mindre grupp. Att välja att bli cyklist är troligen ett mer ”övertänkt” val. Jag vill mena att jämförelsen mellan bilister och cyklister blir snedvriden eftersom det rör sig om två olika grupper, olika stora och därför också olika på många andra sätt. Det kanske inte är som att jämföra de som använder telefon med de som faxar men det lutar åt det hållet. Ville man jämför två grupper som är mer lika så kanske det hade varit bättre att jämföra bilister med de som väljer kollektiva färdmedel som buss, tunnelbana eller pendeltåg. Eller att jämföra cyklister med de som åker moped eller motorcykel.

·         Gruppen bilister är alltså troligen betydligt större än gruppen cyklister. Därför kommer gruppen bilister vara mer lik befolkningen i allmänhet med gruppen cyklister kommer att vara mer ”specialiserad”. Gruppen bilister innehåller alltså både tjocka och smala, glada och ledsna och alla möjliga andra.

·         Man kan anta att cyklister väljer att cykla i stället för att välja bil, moped/motorcykel, kollektiva färdmedel eller att gå. Att gå gör man enbart om sträckan är relativt kort. Är det längre återstår övriga transportmedel. De som då väljer att cykla är alltså inte som ”folk i allmänhet”. Dessa människor är kanske redan i snitt 4 kilo lättare när de väljer att ta cykeln till jobbet eller fritidsaktiviteten så att alltså sambandet mellan orsak och verkan är det omvända mot det man spontant tänker sig på grundval av notistexten.

·         För all del kan det ju också vara så att det förhåller sig på något annat sätt eller att det är olika från person till person som väljer att cykla eller åka bil.

Att genomföra studier och att rapportera om studier innebär ett ansvar. Folk litar på ”vetenskapen” och sägs det att ”en studie har kommit fram till…” eller att ”forskare menar att…” så kommer många att ta detta på allvar. Det är därför det är så viktigt att de som genomför studier har kunskaper om vetenskapliga metoder och vilka av dessa som är bättre och vilka som är sämre (vilket långt från alltid är fallet) samt att de som rapporterar (i huvudsak journalister och samt också diverse bloggare å liknande) har kunskaper nog att tolka och väga vad ”studier” och ”forskare” säger.
God vetenskap är det bästa medlet vi har för att bli klokare och lära oss mer om världen men dålig vetenskap är faktiskt värre än lösryckta åsikter eftersom den dåliga vetenskapen ändå lånar den vetenskapliga glorian men far med osanning.