Komplicerade definitioner eller komplicerat hantverk?

Jag är av den uppfattningen att många försök att reda ut frågan "vad är vetenskap?" lämnar läsaren (och författaren) i ett tillstånd av större förvirring än innan. Kanske kan man tycka att det är rimligt att man ju mer man vet om en fråga också inser hur mycket man inte vet och därmed också på sätt och vis blir "mer förvirrad" - eller; att man förvisso kan mer men också just inser vidden av problemet och just därför känner sig mer osäker än innan...

I många fall är detta rimligt men i frågan om vad vetenskap är så anser jag att detta är av ondo. Definitionen av vad vetenskap ÄR bör vara enkel, konkret och applicerbar samtidigt som den just definierar vad som ska räknas som vetenskap och vad som ska hamna utanför/bortom.

Därför har jag i tidigare inlägg argumenterat för följande definition:

Vetenskap är den process vilken syftar till att finna svar på de frågor vi ställer som är så sanna som möjligt men fortfarande är möjliga att falsifiera. Dessa svar utvinns genom att tillförlitliga metoder appliceras på tillförlitliga data som tolkas genom tillförlitliga teorier. Vetenskaplig kunskap är ett specialfall av kunskap och det vetenskapliga kunskapssökandet tar vid där människans medfödda och förvärvade metoder för kunskapssökande inte längre förmår ge svar.

Däremot bör inte det vetenskapliga hantverket vara enkelt.
Om man följer logiken i min definition så är "vanlig kunskap" sådan som man vinner via trial-and-error i brottning med verkligheten, så som till exempel var blåbären brukar växa som bäst, hur får behöver beta för att ge bra ull eller något annat. Vetenskaplig kunskap och sökandet därefter tar vid då våra normala metoder att besvara frågor inte räcker till, som när vi undrar varför spädbarn och mödrar inte längre dör i barnsängsfeber när läkarna tvättar sina händer mellan besöket i bårhuset och förlossningen eller när vi försöker hitta Higgs-partikeln eller det bästa sättet att bekämpa "vardagsbrott".
De vetenskapliga metoderna är då per definition mer komplicerade än de vanliga metoderna, men det finns så klart inget egenvärde i att använda mer komplicerade metoder än nödvändigt. Frågan är istället vilken metod som är just den bästa för att försöka ge ett så korrekt svar som möjligt på just den fråga som jag för tillfället försöker besvara.

Vetenskapliga metoder, så som partikelacceleratorer, kan vara komplicerade. Och vetenskapliga teorier kan även de vara komplicerade.
Men igen: av detta följer inte att definitionen av vad vetenskap ÄR också måste vara komplicerad. Snarare tvärt om. Med en komplicerad definition av vad vetenskap är så fastnar man i denna fråga och spiller då dels tid på denna fråga istället för att ägna tiden åt något mer produktivt och dessutom komplicerar det bilden av vetenskapen för allmänheten, och även en del forskare, och flyttar där med fokus från det som är intressant och lämnar därför också öppet för förvirring och missförstånd rörande vad som bör betraktas som god forskning och korrekta(-re) resultat visavi dålig forskning och gamla inkorrekta tankar om sakernas tillstånd.