I DN[1]
2016-12-12 sid 5 i Stockholmsdelen finns en kortare artikel med rubriken ”Stockholm
borde bli mer vegetariskt”. Där citeras Jonas Paulsson från Kampanjen Köttfri dag
som menar att ”Det är extremt allvarligt att Stockholms stad inte beslutat att
vara köttfritt till 2020” samt att ”Vi försöker speeda upp det till vegonorm.
Det är hög tid att gå från köttfri dag till ett helt vegetariskt Stockholm”. I
artikeln citeras också forskaren Kajsa-Stina Benulic på Södertörns högskola som
gjort en studie kring ”medierapporteringen kring köttets miljöpåverkan och hur
fokusgrupper ser på köttfria dagar”. Av detta dras slutsatsen att medier lägger
ansvaret hos konsumenterna men att Benulic menar att hennes studie visar att information
inte räcker som styrmedel.
Att principen i denna sista slutsats är riktig är jag den
första att hålla med om. Information allena är troligen alltid ett för klent medel
om man vill driva policy, oberoende av vilken fråga det gäller. Men den
viktigare frågan här är huruvida ett köttfritt Stockholm är något önskvärt över
huvud taget. Svaret på den frågan beror så klart av vilken orsak man vill att
Stockholm (eller annan ort) ska vara köttfri. De skrivs inte ut speciellt
tydligt men artikeln tycks ha fokus på en minskning av växthusgaser. Andra
orsaker kan så klart vara att man tycker att köttkonsumtion är moraliskt fel.
Exakt varför Paulsson anser att det är ”extremt allvarligt” att Stockholm blir
helvegetariskt inom några år framgår dock ej.
Här följer min syn på det hela:
·
En av de centrala
faktorerna vilka långsamt förvandlade våra förfäder till homo sapiens var
transformationen från trädlevande, klättrande hominider med troligen
övervägande vegetarisk kosthållning till marklevande, upprättgående, springande
homo vars hjärnor växte av konsumtionen av benmärg från kadaver samt
strandnära skaldjur.
·
Så småningom lärde vi oss
att jaga och senare att tillaga våra byten genom värme från elden vi tämjt.
·
I och med och allt sedan
denna förvandling från människoapa till människa har en del av vår kosthållning
innehållit fett och protein från andra djur. Men samtidigt har vi alltid varit
generalister och opportunister vad gäller vårt födointag och vi har livnärt oss
på det vi kommit över i de områden vi befolkat. Detta gäller även efter det att
vil lämnat Afrika och spridit oss över jorden. Vi har jagat till lands, i
vatten och i luften och samlat växtdelar, rötter, svampar, smådjur och insekter
mm mm.
·
Så vitt jag vet finns det
inga belägg för existensen av ursprungsfolk som enbart livnärt sig på
vegetarisk föda av någon sammansättning. Men med en kraftig generalisering kan
man säga att ju närmare ekvatorn en människogrupp varit desto större del av
dess föda har bestått av vegetabilier och omvänt ju närmare polerna desto
större del av födan har bestått av djur.
·
Vi kan därför konstatera
att fett och protein från djur är en essentiell del av vår föda men att en del
av vår förda också alltid har utgjorts av växtlighet i någon form. På grund av
evolutionen finns det vissa skillnader mellan hur människor från olika delar av
jorden tar hand om olika föda. Vi utsöndrar devis olika enzymer redan i
munhålan där vissa människors enzymer bryter ned stärkelse bättre än hos andra.
Och vi har olika sammansättning av vår bakterieflora i tarmarna som tar hand om
olika typer av föda olika bra (bakteriefloran kan i och för sig ändras delvis beroende
på vad man faktiskt äter). Vilken förda som är bäst för just ”dig” eller ”mig”
beror alltså till viss del på vår evolutionära bakgrund, var våra förfäder
bodde och vad de åt. Men också på vår egen historia från födsel och genom
livet.
·
Detta anser jag talar för
att en strävan efter att i stor skala växla vårt födointag till uteslutande vegetariskt
är fel. Det riskerar att leda till ett felaktigt näringsintag. Alla människor
har ett behov av att en viss del av födan utgörs av animaliska produkter – om vi
bara tar hänsyn till vad som måste sägas vara homosapiens artegna kost.
·
Att vi också måste ta
hänsyn till andra faktorer är dock uppenbart. Det vi väljer att äta har
producerats på något sätt och därför är det viktigt att beakta även detta. Religiösa
anledningar till att välja en viss typ av föda ska jag inte diskutera. Etiska
anledningar ska jag kort beröra nedan.
·
I och med att animaliska
produkter är den del av vår artegna kost måste detta tas hänsyn till. Det är
viktigare att vi får tillgång till artegen kost än att vi har tillgång till
transporter eller annat när man ska väga hur olika faktorer påverkar miljön och
klimatet.
·
Så väl produktion av
animalier som produktion av vegetabilier kan ha negativ påverkan på miljön och
klimatet därför är det felaktigt att dra den ena eller andra typen av föda över
en kant och påstå att ”X kost påverkar miljö/klimatet” negativt. All föda som
produceras är en del av ett kretslopp men beroende på hur det konkret går till
i produktionen kan det påverka till det sämre eller till det bättre. Att
tillföra produkter från fossila energikällor är alltid att tillföra koldioxid
och andra ämnen till kretsloppet. Att inte tillföra några fossila ämnen alls är
i dagsläget i det närmaste omöjligt men mindre är alltid bättre än mer. Industriuppfödda
nötkreatur matade med soja är sämre än ekologisk gurka men fossiluppvärmda
växthusgrönsaker är sämre än kött från djur som betar av det som växer och
samtidigt bygger toppjord som binder koldioxid – om man tar hänsyn till alla
aspekter.
·
Lägger man stor vikt vid
den etiska aspekten av att hålla och äta djur och att man anser att dödandet är
moraliskt fel så måste man fundera på hur ekologiska nischer påverkas och hur många
djur av andra slag än kor, grisar och får som får sätta livet till man odlar
soja och vete i monokulturer värden runt.
Vad som är en hållbar födokonsumtion är en komplicerad fråga.
De aspekter som måste beaktas är allra minst produktionens påverkan på den
lokala naturen och alla varelser i denna, transporter till, under och från produktionen
samt vad vi som homosapiens är skapta för att äta.
Svaret på detta är inte 100% vegetariskt för så många som möjligt.
Svaret på detta är inte 100% vegetariskt för så många som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar